Våra brukare....

Har en förmåga att alltid komma i en diskussion...

nu menar jag en positiv sådan...

det kan vara om maten som serveras...

det kan vara om vädret 

eller om  kungafamiljen nu när Victoria går i väntans tider.

 Trevligt är det i alla fall.

 Alltid är det något som visats på tv innan lunchen som kommer upp till samtal.

 eller den sena filmen på tv kvällen innan som var så "rälig".

 Det kan vara diskussion om hur långt "Vickan" kommit i sin graviditet och att hon blivit lite rundare om kinderna.

De flesta har en stor förväntan inför nedkomsten i Mars och vi har faktiskt slagit vad om huruvida det kommer att bli en 

"påg" eller en "jänta" 

som en brukare sa.

 Lite roligt var det igår när vi drog roliga vitsar och en av våra brukare stämde upp i sång.

 Är du kär i mig ännu, Klas-Göran?
Har du kvar dina känslor för mig?
Jag går hemma på fäbon och väntar
Och jag har kvar mina känslor för dig

Varför skriver du aldrig, Klas-Göran
Varför skriver du aldrig till mig?
Vid din emigration till Amerika
fick jag lov komma efter till dig
Men det är femton år sen som senast du skrev,
så nu börjar jag vänta på dig

Är du kär i mig ännu, Klas-Göran?
Har du kvar dina känslor för mig?
Jag går hemma på fäbon och väntar
Och jag har mina känslor för dig

I Amerika så tänkte du starta,
en fabrik för att göra pastej,
men until det fodras pengar Klas-Göran
Och dom lånade du utav mig
Kanske tveka jag lite,
men att den var ljuv
Och att det där som du sa om kärlek tog skruv

Men du är väl kär i mig ännu, Klas-Göran?
Har du kvar dina känslor för mig?
Jag går hemma på fäbon och väntar
Och jag har mina känslor för dig

Att du tog mina möbler och kläder,
när du åkte, Klas-Göran, var bra
För då kan du ju börja möblera
Och jag slipper besvär som du sa
Men du måste nog lämna tillbaks min madrass,
för där har jag ju både bankbok och pass

Är du kär i mig ännu, Klas-Göran?
Har du kvar dina känslor för mig?
Jag går hemma på fäbon och väntar
Och jag har kvar mina känslor för dig

Det går rykten på bygden, Klas-Göran
Att du skulle vart synlig i stan,
men det där har jag hört femton år nu
Och ibland flera gånger om dan
Om jag bara förstod varför breven till dig,
i Amerika kommer tillbaka till mig

För du är väl kär i mig ännu, Klas-Göran?
Du har väl kvar dina känslor för mig?
Jag går hemma på fäbon och väntar
Och jag har mina känslor för dig 

Denna låten kan en av våra brukare utantill och det är riktigt roligt när hon sjunger den med riktig efterkläm.

 - Min fru har så svårt att bestämma sig. Kan hon få byta kappan om hon inte tycker om den?
- Ja, naturligtvis.
- Hur många gånger då?

Dum och Ingen skulle gå och bada. Och då ramlar Ingen i vattnet och Dum ringer polisen.
Dum:
- Ingen har ramlat i vattnet
Polisen:
- Vad bra att ingen har ramlat i vattnet.
Dum:
- Men Ingen har ramlat i vattnet
Polisen:
- Men det är väl bra att ingen har ramlat i vattnet?
Dum:
- Men kan ni hjälpa mig Ingen har ju ramlat i vattnet.
Polisen:
- Är du dum eller?
Dum: - Ja  

- Anton, sa fröken i skolan, heter inte din pappa Hugo?
- Jo.
- Då har jag haft honom som elev. Hälsa honom så gott från mig.
Nästa dag undrade fröken om han hälsat till sin pappa.
- Vad sa han då?
- Lever den gamla kärringen än.

 - Brukar ni be bordsbön hemma hos er innan ni äter, frågade prästen lille Patrik i söndagsskolan.
- Det behöver vi inte. Min mamma är jätteduktig på att laga mat.

 Alltid är det någon som nynnar på en sång (det kan vara personal eller brukare) som sen de andra stämmer upp i.

  

 Vi har alltid trevligt på vår paviljong!!!