Men ännu är det väldigt väldigt många byggnadsjobbare i huset.
Vissa morgnar när man anländer känns det som om det hänt massor när man inte varit på plats på eftermiddagen eller rent av varit ledig någon dag.
Oräkneliga är de ggr som man fått lotsat anhöriga till rätt plats i huset och ibland är man inte själv riktigt säker på att de kom på rätt plats.
Men det fins alltid personal som man kan fråga.
Idag när jag skulle gå hem för dagen möttes jag av stora plastskynken i köket där vi för tillfället förvarar våra matvagnar eftersom det måste vara fri passage i gången utanför.
Jargongen bakom skynkena var glatt uppfriskande,
så nog har byggnadsjobbare och kökspersonal det lite jobbigt med sina trånga utrymmen men ändå tid för skratt.
Påsken har passerat och det har blivit ljusare ute,
så pass ljust att vissa brukare har blivit sugna på att gå en runda i solen.
Men tilläggas skall att när de väl kommit utanför "himmet" vill de nästan vända näsan hemåt igen.
Så någon värme har vi inte att tala om ännu.
Idag var det pannbiff med lök till middag o det var till allas förtjusning.
Riktig husmanskost var de eniga om.
Vi såväl som brukarna är innerligt trötta på snön nu som envist ligger kvar på marken.
Men skam den som ger sig som en brukare sa idag,
det är ljuvligt att sitta och titta ut och längta.
För våren den kommer,
även om den är envist långt borta för tillfället.
